att skämmas
Igår kallade jag en bekant till mig, Marc, för Erik.
Jag frågade en fråga och han bara stirrade på mig.
Jag förstod ingenting, tänkte: VARFÖR SVARAR HAN INTE MIG?!
Sen säger han: "Jag heter Marc, inte Erik." Inte sur eller förolämpad, han bara log sitt stora leende.
Jag ville bara dö. Jag vet ju att han inte heter Erik, klart att jag vet det. Vad fan tänkte jag på?
Jag skyller på den yngre herr Dunkels, hade ju faktiskt just stött på honom. Jävla Dunkels.
Att kalla folk vid fel namn är en av de värsta sakerna man kan göra.
Det är så jävla jobbigt att behöva tillrättavisa någon som säger fel.
"asså...jag heter inte maria....jag heter jenka..."
*förolämpad*
Förlåt, Marc.
Kommentarer
Postat av: Bryngel
Åhåhåhåh! Att jag älskar när du uppdaterat! Kan man vara besatt av sin egen systers blogg? Jag är sepe!
Vi ses i morgon, babe!! längtar
Puss
Trackback