att skiljas

Idag möttes jag av beskedet att Ellen vill ta ut skilsmässa.
Inte för att hon inte älskar mig, inte för att hon misstrivs i vårt äktenskap, utan för att hon inte orkar med att få mail från höger och vänster, grattis, jaha det var därför du flyttade från Uppsala till Umeå, osv, osv.
Snark. Räcker det inte med uppbrott? Förtjänar jag verkligen ett till?
Vad vill gud mig egentligen? VA VA VA VA?!
Men vi kom överens att det bara skulle ta slut på fejjan.
Va skönt tänkte jag och drog en lättnadens suck.
*drar en lättnadens suck*

En fråga kvarstår dock: Kan jag kryssa i rutan:"frånskild" om jag söker soc någon gång i framtiden?
*hoppas*
Det vore lite coolt. 24 år och frånskild. Klingar bra?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0